Nöddop

Dopet när det är bråttom

”Nöddop” sa man förr – ”dop i krissituation” kallar Svenska kyrkan det i dag. Fortfarande i dag sker ibland dop med väldigt kort varsel för barn som föds svårt sjuka och där det finns en stor oro över att barnet kanske inte kommer att få leva.
Ser det riktigt illa ut hinner man förmodligen inte ens vänta på en präst. Men rent formellt behövs det faktiskt inte. Svenska kyrkans ordning säger att alla som själva är döpta faktiskt får utföra dop. För att dopet ska ”godkännas” av svenska kyrkan krävs det bara tre saker:
1. Rent vatten.
2. Att man använder orden ”Jag döper dig i Faderns och Sonens och den helige Andes namn” samtidigt som man blöter barnets huvud med vattnet tre gånger.
3.
Att man sedan anmäler dopet till hemförsamlingen.

Om det finns tid och man har tillgång till en psalmbok finns det en utförligare dopceremoni beskriven där. Det kan också passa bra att be Fader vår, eller Vår fader som bönen heter nuförtiden, och gärna Välsignelsen.  

I dag finns naturligtvis ingen föreställning om att barn som inte hinner bli döpta skulle riskera att inte välkomnas av vår herre. Gud har ju i Bibeln aldrig någonsin avvisat barnen, utan tvärtom alltid betonat ”Låt barnen komma till mig!”

"Vid samma tillfälle kom lärjungarna fram till Jesus och frågade:
– Vem är störst i himmelriket?
 Han kallade till sig ett barn och ställde det framför dem och sade:
– Sannerligen, om ni inte omvänder er och blir som barnen,
kommer ni aldrig in i himmelriket. De som gör sig själva små
som det här barnet är störst i himmelriket. Och den som i
mitt namn tar emot ett sådant barn tar emot mig.”

(Matt 18:1-5)

 
Snarare handlar dopet som sker i kris om en ritual där föräldrar får en möjlighet att välkomna sitt lilla barn och får en prästs stöd i en mycket svår stund. Dopet blir ju då också ett tillfälle till förbön och en gemensam önskan om att barnet ska få leva och må bra. Att det lilla barnet, som kanske inte fick leva vidare, ändå rituellt och officiellt har fått en plats i församlingen och tagits upp i en gemenskap och ett sammanhang kan kännas fint och riktigt. Vi vet ju att ritualer är väldigt viktiga för oss människor, även om många i vårt tidevarv inte vill kännas vid det. I svåra stunder kan en ritual som kyrkan står bakom vara till stor tröst och ge kraft.
Tack och lov så är ju sådana omständigheter väldigt ovanliga. Dopet är i de allra flesta fall en väldigt glad och positiv ritual där det lilla barnet mår bra och där välkomnandet står i centrum.    

Be Sociable, Share!

Comments are closed.